fredag 5 februari 2010

Bildanalys



Bildanalys av ett stilleben med 12 solrosor målat av Vincent van Gogh 1888.
Bilden är hämtad från http://www.wikipedia.se/
Material: olja på duk
Färger:Gula, orange och bruna nyanser på blommorna, olika gröna färger på blommornas stjälkar. Ljusblå färg i bakgrunden. Vasen har en beige och en gul färg. Det finns också vit färg centralt på vasen. Gult rektangulärt fält i förgrunden.
Ljus/Skugga: ljusa och mörka partier tar fram formerna på blommorna, Det vita blänket på vasen visar var ljuset kommer från ljuset.
Linjer: En rak linje i nedre delen av målningen gör att man får känslan av att vasen står på ett bord. Vasen har en linje som är böjd. Vasens yttre kant är markerad med en skarpare linje.
Teknik: Måleri med kraftig penselföring.
Bildplan:Vasen är placerad något till höger i målningen. Buketten fyller en stor del av övre bilden. Kanten av en solrosorna är utanför målningen.
Bilddjup: Förgrund: bord, skiva eller bänk. Mellangrund:solrosor. Bakgrund: ljusblå vägg eller himmel.
Perpektiv: Eftersom några blommor är målade över varandra ser man djupet i buketten. Ett överlappande perspektiv. Den blir levande av de runda mjuka formerna.
Denotation: Olika solrosor, några med spretiga blad, några runda och jämna. Några blommor hänger nedåt, några står rakt upp. En vas som står på något. En blå bakgrund
Konnotation: Det är sommar. En vacker bukett ger känsla av himmel och sol.
Parafras: -
Stereotyp: -
Metafor: -
Metonym:
Solrosen belyser närheten till sommaren.
Synekdoke:
Buketten kan få tankarna att vandra ut i en hel sommar trädgård.
Konklusion: En vacker målning som är till för betraktaren att njuta av. Målningen är glad och hoppfull, färgstark och känsloladdad.
Den här typen av målning kan man se vilken tid som helst på dygnet. Man väljer själv när, var och hur länge man vill se på målningen. Målningen kan betraktas både vid glatt och nedstämt humör.
Solrosorna är målade på 1800-talet, men ser fortfarnde likadana ut. Det är vasen och tekniken som gör att man kan förstå att det är en äldre målning. Vasen känns enkel. Tyder det på att vasen tillhörde en bondefamilj som hade en vacker trädgård?

onsdag 3 februari 2010

Bild uppgift 2

Boken medieresor beskriver ett mycket intressant projekt om ett försök med en tidning på Förskolan Kulingen. De hade gjort projektet med 3-4 åringar och barnen hade redan många intryck från medievärlden.
Jag tycker att det ger en tydlig bild av hur viktigt det är att skolan möter barnen i detta och att skolan jobbar med media literacy-medievetenhet ”Det innebär att kunna läsa och tolka medierna och själv uttrycka sig med dem precis som det är möjligt att läsa ord och meningar.” (Medieresor s.40) Det var också intressant att barnen blev medvetna om att någon skriver i tidningarna och tar bilderna först när de själva fick pröva att göra en tidning.
Thomas Koppfeldt pratar också om vikten av aktiva barn för att väcka ett mediekritiskttänkande.
”Vi inte bara lär oss det ämnesinnehåll som massmedier ger oss. Vi lär oss också av den estetiska form som medier använder. ” (Medieresor Thomas Koppfeldt s.12)
Boken Medieresor ger många bra exempel på hur man kan arbeta i skolan för att göra barn mer uppmärksamma på det de möter i samhället. Jag tycker att det är viktigt att barn blir uppmärksamma på bilder runt omkring sig. Att vi granskar och analyserar olika sorters bilder. Tex skulle vi kunna göra en bildinventering i klassrummet och prata och fundera kring bilderna. Vi skulle kunna titta på bilder i våra läroböcker och pröva att byta ut bilderna och se vad som händer då. Eftersom jag jobbar med barn i 7-8 års åldern skulle det vara bra att börja med bilder som finns i barnens närhet.
Det skulle vara intressant att göra en tidning eller film tillsammans med barnen eller en ljudinspelning.
Om lärarna är intresserade av att eleverna ska få ut någonting av sin skoltillvaro så måste de vara påhittiga. Gnistan kommer då utifrån kärleken och omsorgen om ungarna, inte utifrån en tanke om att mediepedagogik borde vara nyttigt och bra för det står i kursplanen.”(Medieresor Helena Danielsson s.59)
Referens:Olson, K, Boreson, C: Medieresor. Om medier för pedagoger